måndag 24 maj 2010

Gästinlägg från sakletarna i Stockholm

Ett gästinlägg… Hur börjar man skriva om sitt intresse för gamla saker och ting - ett intresse som kommit smygande? Om det härliga med föremål i hemmet som har en historia, om saker som varit med förr och som inte är en dussinvara tillgänglig i vart och vartannat hem?

När man börjar samla inser man snart att man inte är så unik i sitt intresse som man kan frestas att tro. Konkurrensen om en vacker gammal kaffekopp kan ju vara mördande och priserna som bekant skyhöga. Men chansen att göra fynd, tillsammans med jakten och själva samlandet är en stor del av det roliga! Jakten efter just den där pinalen och ovetskapen om vad som dyker upp på nästa loppisbord; något man länge letat efter eller något man inte visste att man var tvungen att ha. Och att inte riktigt säkert veta hur många delar det egentligen finns till den där servisen man samlar på, det kryddar sannerligen letandet.

Exempelvis började vi vår jakt på servisen Lotus gul med dekor av Bibi Breger och formgivning av Stig Lindberg för många år sedan. Dekoren på denna servis är extra känsligt för maskindisk eftersom den ligger utanpå den glasyr som vanligtvis brukar fungera som ett skyddande lager. På så sätt är porslinet man finner ofta mycket hårt åtgången av maskindisk, vilket kan göra det svårt att påträffa delar i fint skick. Vi har hunnit få ihop en ganska stor samling men tyvärr kan det nu faktiskt ibland gå år mellan fynden, men så plötsligt så finns det bara där. Som förra helgen i Gustavsberg. Ett litet, vackert rektangulärt fat vi aldrig sett förut. Pulsen går upp och man kastar sig fram med andan i halsen trots att ingen annan kund finns i butiken. Fatet kom förstås med hem tillsammans med ytterligare några delar som dubletter. Servisen består nu av strax över 100 delar. Tolv personer kan bjudas på middag och uppläggningsfaten räcker till en hygglig buffé.





Är det månne någon läsare av denna blogg som känner till om det finns ytterligare delar till vår servis?

Matsalsmöbeln som servisen ofta pryder är Carl Malmstens ”Herrgården” i björk Äleklinta, Bodafors . Gick en tapetserarkurs i våras och har nu klätt om stolarna, vilket verkligen behövdes. Kanske skulle man valt ett malmstentyg men vi kompromissade lite och valde istället Josef Franks ”vägen” som passar bättre till det övriga. När soffan och fåtöljen ”Samsas” skulle kläs om kändes det mer angeläget att följa traditionen och båda förärades med originaltyg.



Till våra övriga ”retro-elemet” i vardagsrummet hör det underbara lilla tidningsstället som står till vänster om fåtöljen.

Även armaturer har vi gärna av äldre modell, vad sägs om dessa exemplar?





Av äldre snitt är även vår underbara lampa som vi fått med oss hem från våra år i Moskva. Den svarta bottenringen kantas av motiv på kosmonauter, jordbruksmaskiner, skorstenar, fabriker och diverse andra industrimotiv. Intresset för svensk retro fick lite stå tillbaka under vår tid i Ryssland men till förmån för sådana här underbara plastföremål får man ha överseende.



Lägger även med denna bild på den klassiska kobran och Bregers vattenkanna bara för att de är så fina.



Och så till sist dagens fynd som gjordes på Haga Nygata, en kruka med av Wilhelm Kåge med grönt fat och ett litet blått askfat av argenta-snitt märkt NR 1917 – 1967 FA stämplad Gustavsberg.



7 kommentarer:

  1. Om Lotus uppläggningsfat har samma form som Colorado (LA) så bör det finnas tre storlekar med hög kant och tre med låg kant.

    /JJ

    SvaraRadera
  2. Då menar jag alltså de ovala som finns närmast kameran i närbilden.

    /JJ

    SvaraRadera
  3. Kul med den ryska lampan! Skulle gärna se och läsa mer om ryska saker.

    SvaraRadera
  4. Den röda ryska lampan är häftig, har bara sett en vit sådan tidigare

    SvaraRadera
  5. Vilka fina bilder. Har aldrig sett så många Lotus delar samtidigt, bra jobbat.

    SvaraRadera
  6. Fint hem med fina saker.

    SvaraRadera
  7. JJ, tack! Det låter ju helt rimligt att även de uppläggningsfaten skulle finnas i tre storlekar.

    Jag är också väldigt förtjust i den ryska lampan. Libby, vi får väl se om jag får återkomma med ytterligare ett gästspel på ryskt tema.

    SvaraRadera